Av: Fana Kostov
Reslust! Det är något jag ständigt har och behöver. Jag vill se, uppleva och utvecklas. I det nya lär jag mig. Det finns många platser jag vill till i världen som jag aldrig varit på. Men jag vill även resa till den där platsen som jag strävat efter ett tag nu. Och det är till den där stolen- den som ledarna sitter på.
Jag är i mitten av utbildningen av morgondagens ledare och mycket är annorlunda. Året 2020 kommer gå till historien. Trots rådande omständigheter (Covid- 19) så är min reslust större än någonsin. Jag har alltid velat resa långt och undrar jämt när det blir min tur att få starta min resa. Med de bästa förutsättningarna som utbildningen erbjuder kommer min slutdestination bara vara en mellanlandning eftersom den längsta och mest intressanta resan börjar just efter min mellanlandning. Det är ju såklart min resa mot en ledarroll jag pratar om som startar när som.
Hur säker jag än låter på min sak så kommer det självklart stunder då jag får resfeber. Kommer jag klara det här? Är detta ett yrke för mig? Det är där min SSL- grupp har varit fantastisk under min utbildning. Vilket koncept som förgyller utbildningen! Tänk att dessa människor har kommit mig så nära på så kort tid. Otroligt! Vilket stöd och hjälp jag fått i mina funderingar och reflektioner för att kunna nå mitt mål. Reflektion behöver jag för att väcka min reslust igen när jag är i förvirringens rum.
Jag är helt övertygad om att denna nya resa kommer att ta mig till min destination inom en snar framtid. Och det är att bli en ledare. När det händer startar jag motorerna igen och lyfter planet mot nya spännande resor inom yrket.
Tänk vad härligt det är att resa!