En fläta av mål och medel?

Som läkare har jag alltid betraktat medicinutbildningen som mer än en enkel kurs i sjukdomar och behandlingar; den handlar också om att förstå människans psykologiska natur. Under min ledarskapskurs (ML) har jag erhållit värdefulla insikter kring grupppsykologi som har berikat min förståelse för människan, både som individ och i grupp, och vilka psykologiska behov som måste tillgodoses för att skapa en effektiv och välfungerande grupp.

Under kursen har vi upptäckt vikten av psykologisk trygghet, förtroende och tydlighet — centrala komponenter för att skapa framgångsrika grupper. Genom att implementera dessa element har vår grupp lyckats skapa en atmosfär som främjar kreativitet och samarbete. Det har blivit tydligt att en mångfald av ledarskapsstilar är representerade i denna grupp av Morgondagens ledare. En ledare måste vara öppen för att lyssna och lära av andra och anpassa sig efter omgivningsfaktorer och förändringar i samhället. Min tid på kursen har visat att ledarskap är en kontinuerlig process av lärande och självinsikt. Jag ser fram emot att använda dessa insikter för att bli en mer empatisk och framgångsrik ledare och jag är tacksam för att få dela denna omtumlande resa med så många olika ledarskapsstilar.

Den enkla tesen att ’målen helgar medlen’ fungerar inte längre i den här kontexten. När målen och medlen smälter samman, när de inte längre går att särskilja, blir det svårt att se de ’mjuka’ värdena som något underordnat eller mindre betydelsefullt än de ’hårda’ tingen. I denna sammanflätning av målsättningar och metoder får både de materiella och immateriella aspekterna av vår verklighet samma vikt och betydelse. Värden som tidigare betraktades som mjuka eller sekundära, som känslor, etik och relationer, framstår nu som lika fundamentala och tvingande som de mer konkreta och praktiska elementen i vårt handlande.

Kamuran Inci, överläkare,
Kirurgi Varberg