Det är med blandade känslor som ML nu lider mot sitt slut. Spänning inför vad framtiden har att erbjuda men också en del vemod att inte på regelbunden basis få träffa mina kurskamrater. När jag ser tillbaka på den där pirriga första kursdagen på Ringenäs känns det som att betydligt mer än åtta månader har passerat. Jag kan konstatera att jag tagit stora kliv i min personliga utveckling sedan programmets start vilket jag är både glad och en gnutta förvånad över. Förvåningen grundar sig i att jag på så pass kort tid mentalt förflyttat mig från ett ställe till ett annat, möjligen blir det så när perspektiven vidgas!
För ett par år sedan hade jag inga egentliga tankar om att bli chef. Med uppmuntran från människor i min omgivning tog jag modet till mig att söka och det känner jag stor tacksamhet över idag. ML har fått mig att inse vad chef/ledarskap de facto innebär och nyanserat de farhågor jag känt sedan tidigare. Även om det vissa gånger kan kännas som ett övermäktigt uppdrag att vara ansvarig för såväl personal, arbetsmiljö och ekonomi har vi fått ovärderliga verktyg för att kunna hantera det. Den tidigare rädslan är nu snarare ersatt av nyfikenhet och självförtroende, om än med en stor dos ödmjukhet.
I takt med att programmet fortskridit står det allt tydligare klart för mig att gott ledarskap skapar förutsättningar för goda resultat. Då det i dessa dagar finns skrämmande många exempel som illustrerar motsatsen känns det viktigare än någonsin att människor med kalibrerad etisk kompass tar plats i ledande positioner. Jag är tacksam över att få träffat många duktiga framtida chefer som jag är säker på kommer skapa förutsättningar för lyckade verksamheter runt om i landet.
// Daniel Halldén, överförmyndarhandläggare