…brukar det ju heta. Det är dock något som jag med all tydlighet fått lära mig motsatsen till i Morgondagens ledare! Där är vi en härlig samling människor, vissa med större ledarerfarenheter än andra, alla med många kloka tankar, frågor, reflektioner och som verkligen insett vinsten med att ”sharing is caring”…
Vet man inte vad Morgondagens ledare är tänker man kanske att det är en utbildning för nya eller framtida ledare och chefer. Vi som får möjligheten att vara en del av programmet vet att det är något helt annat. Det är en utvecklingsprocess, ibland stimulerande, ibland ganska jobbig – men framför allt är den ett stort steg mot att bli en kompetent ledare och en möjlighet att knyta kontakter och få relationer som vi kommer att behöva och vilja ha kvar långt efter vår sista träff i slutet av maj.
Tillsammans befinner vi oss i en ständig rörelse framåt, mot nya insikter, nya erfarenheter och nya utmaningar. Vi diskuterar, reflekterar, ställer frågor och delar med oss av tankar och erfarenheter. Vi vågar blotta oss, visa att vi är människor, visa känslor, vad vi är rädda för, vad vi tycker är jobbigt men också vad vi njuter av och finner en oerhörd styrka i det.
Det här är en visdom som jag verkligen kommer att ta med mig in i de nya utmaningar jag ställs inför i framtiden. Kloka människor, förhoppningsvis inte allt för lika mig, som kan finnas som bollplank, som kan svara på de emellanåt svåra frågor jag ställs inför och förväntas fatta beslut kring, som kompenserar mina svagheter och ger mig cred mina styrkor. Som stöttar och förstår när det stormar och som firar tillsammans med mig när allt känns lätt. Kloka människor som gör att även arbetet som chef kan komma att bli ett arbete där jag håller i längden och kan fortsätta skapa goda förutsättningar för mina medarbetare att klara sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Kloka människor som mina kurskamrater i Morgondagens ledare…