Jag är akademiker, analytisk och realistisk. Och plötsligt sitter jag och läser om drömtydning. Vad har hänt? Nej, Morgondagens ledare uppmanar inte till konsumtion av pseudovetenskap, men sedan jag började den här resan har en dröm varit ovanligt återkommande och med hjälp av lite sunt förnuft och lite läsning om drömmar tror jag att jag förstår varför.
Under Synapsen lyssnade jag på Clas Malmström. Av alla kloka saker han sa fastnade jag särskilt för hur mycket våra val av ord och begrepp styr våra tankar. Jag, och flera av mina kurskamrater, säger gärna att vi är på en resa, att vi inte vet var vi kommer att landa men att vi just nu njuter av att vara på väg. Denna metafor passar väldigt bra in på den process vi just nu går igenom och kanske formar vi också Morgondagens ledare till just en resa, ett äventyr, en mellanlandning genom att vi tänker på den i just dessa begrepp?
Min väg till den här utbildningen förbereddes ungefär som jag planerar en resa. Jag funderade länge, och packade noga genom att samla på mig erfarenheter jag tänker kan vara nödvändiga, och så samlade jag mod. Eftersom det inte är en avkopplingsresa vi är på, utan en aktivitetsresa, ville jag vara förberedd. Men jag var inte förberedd på att det skulle bli så många nya tankar, och så många nya sätt att se både på mig själv och omvärlden som jag redan fått.
Drömtydningen då? Jo, sedan februari har jag gång på gång drömt om hotell. Vissa gånger har jag bara gått in och ut igen, vissa gånger har jag irrat runt länge på stora hotell, bland virrvarr av trappor och hissar som går till olika våningar. Någon gång har hotellen till och med haft klätterväggar istället för trappor. Det behövs egentligen inget drömtydarlexikon för att inse att hjärnan arbetar med konceptet ”resa” och att jag just nu befinner mig i en mellanperiod. En tid där tankar och känslor ska bearbetas, och där jag är på väg mot något helt nytt. Kanske är det nya ett spännande arbete som handlar om ledarskap? Men just nu njuter jag av att vara på väg, av miljöombytet och hoppas att jag någon gång får drömma så pass länge att jag får se och smaka hotellfrukosten.